Glada Hudik-teatern

Funktionshindrade skickades iväg av det kommunala dagcentret i Hudiksvall, Gävleborgs län på olika kurser varav en var att de funktionshindrade ska i slutet av kursen kunna knyta skorna helt själva. Det tyckte grundaren av Glada Hudik-teatern var förargligt. Han menade att den fantasirika energin som finns hos personerna med funktionshinder ska användas till något meningsfullare än till kurser om att knyta skorna. Grundaren och verksamhetsledaren Pär Johansson väljer att köpa kardborreband skor åt dem efter att ha sett vad som sker på dagcentret och lägger även fram ett förslag med idén att de ska börja spela teater, en dröm som Pär alltid haft. Och det är så  Glada Hudik började, år 1996 då Pär Johansson fick jobb på dagcentret i Hudiksvall.

Självaste teatergruppen och personerna är mestadels personer med funktionshinder men även personer som inte har funktionshinder som är aktiva inom denna verksamhet. Denna verksamhet är en kommunal verksamhet som leds och har blivit en tillgång enligt LSS, alltså lagen om stöd och service. Glada Hudik-teatern har upplevt stora framgångar under dessa 22-23 åren som dem har varit verksamma med föreställningen Elvis, långfilmen “Hur många lingon finns i världen?” som har byggt sin historia runt Glada Hudik-teaterns historia. Men även Ica-Jerry som har blivit en stor reklamprofil och med sin senaste moderna tolkning av Trollkarlen från Oz toppas det med specialmusik skriven av kända personer varav en är Salem al Fakir.

Målet med Glada Hudik-teatern

I ett samhälle där olikheter finns men inte diskuteras tillräckligt offentligt ute i samhället. Glada Hudik-teatern har visat det motsatta.

Teatergruppen med skådespelarna som vissa av dem har funktionsnedsättningar som hindrar i vardagen och vissa av dem inte är sida vid sida på scen har visat en stor framgång, men även visat att det är inte bara en teater utan att det är mer.

Som med alla verksamheter så har man mål, och det har även verksamheten Glada Hudik-teatern. Deras mål från början och över alla de 22 nästan 23 åren som har varit är att alla som vill ska få göra det man anser är bra på, men även att frambringa en utvecklande och betydelsefull verksamhet för personer med funktionshinder.

Och för att nå dessa mål som man har så har det ställts krav.

Krav som ställs på dem som inte har funktionshinder ställs på samma vis till de med funktionshinder, vilket även skapar förutsättningar att lyckas för människor med eller utan svårigheter.

Resultatet hittills som har visats och har uttalats av föräldrar är att det har blivit en succé. De menar att efter verksamheten Glada Hudik-teatern så har de funktionshindrade blivit mer självständiga än förut, de har utvecklats och även växt inom ett flertalets olika områden. Det har skapats en stolthet både för föräldrarna och dem själva individerna i samhället. Möten som inte skulle ha varit möjligt utan teaterns hjälp har skett tack vare teatern och skapat en förståelse men även omvandlat rädslor och fördomar till värdefulla vänskapsrelationer.

Glada Hudik-teatern visar att de samhällen som accepterar olikheter och tar sig an alla resurser är de samhällena som blir de mest produktiva.