Om improvisationsteater

Improvisationsteater är helt enkelt ett teaterspel utan manus där skådespelare spontant måste hitta på sina repliker. Historien om improvisationsteater går tillbaka till antikens värld och till de italienska komedi dell’arte-artisterna. Men det är under modern tid det varit mest framgångsrik. Improvisationsteater blev populär i Nordamerika under första halvan av 1900-talet där den användes som ett pedagogiskt verktyg. Senare blev improvisationsteater känd i Sverige under 1980-talet delvis tack vare Keith Johnstone, en engelsk skådespelare och lärare som senare i sitt liv lärde ut dramatikens konst. Han ville att dramaelever skulle kunna utveckla sin egen kreativitet och spontanitet, befriad från formella teaters traditioner och gränser.  

Nyttig övning

Även om komedi är den mest kända sorten av improvisationsteater, kan det lika väl handla om dramatik. Vissa tror inte det, men improvisationsteater är ett teaterspel och ingen slumpmässig föreställning. Den kan även uppfattas som extra svår eftersom skådespelarna inte har något manus att följa. Allt måste komma från skådespelarens egna kreativitet. Fast ofta finns det några riktlinjer som ger en ram till skådespeleriet. Man väljer ett tema som utvecklas under träningen. Sådana övningar kan vara nyttiga både för drama studenter och erfarna professionella aktörer när dom vill förbättra sina förmågor.  

Att arbeta utan manus har sina fördelar. Skådespelare får ofta engagera sig med publiken på ett mer direkt sätt än i traditionell teater. När skådespelare tar förslag från publiken blir publiken en del av föreställningen.  Ett exempel är ett teaterspel Tolken där man har två människor, en som babblar nonsens och en som “tolkar” detta till publiken. Sedan kan publiken ropa ut frågor och den som spelar tolken hittar på lustiga svar för att sedan gå vidare med berättelsen.

Inte bara för skådespelare

Ibland använder psykologer improvisationsteater som ett sätt för terapi där en patient kan bearbeta sitt trauma. Att spela teater är hög rekommenderat som behandling för social ångest.  Att göra improvisationsteater kan vara ett effektivt sätt att skapa en känsla av gemenskap. Detta kan vara till hjälp i att hindra mobbning i skolor och fritidshus. Av samma anledning använder många stora företag improvisationsteater som en gruppövning. Anställda ökar inte bara sin samarbetsförmåga men också sitt självförtroende.

Dessutom kan improvisationsteater vara ett effektivt verktyg för politisk organisering. I Sydafrika under apartheidtiden utvecklade förorts människor så kallade township teater. Där gjorde man teater av vardagliga problem under apartheids förtryck. Det var av ren nödvändighet en improvisationsteater eftersom man visste aldrig när polisen kunde slå in dörren och arrestera folk. Man var tvungna att spela teater utan en chans att läsa och memorera ett manus och med bara några få rekvisita. Då omvandlade folket en nackdel till en fördel och skapade en ny typ av teater anpassade efter deras behov.

Genom improvisationsteater kan man stimulera och utveckla sin påhittighet. Det är en av de bästa sakerna med det. Lek som kräver snabb tankeverksamhet kan lära en att vara mer anpassningsbar. Att vara bra på att hitta på alternativa lösningar leder till bättre självförtroende. Då vet man att man kan klara sig bra även när något oväntat händer. Och improvisationsteater är ett utmärkt sätt att öva och förbättra kommunikationsförmågan. Så gott som alla kan få nytta av improvisationsteater.